annoula

Undrar om jag någonsin kommer att tänka "och vad fan vill han nu då?" när mobilen plingar till klockan tre på natten (morgonen?)? Tveksamt... Jag var alldeles för groggy för att svara i natt, men tillräckligt vaken för att småfnissa lite. Sen somnade jag om på ½ sekund. Det ÄR roligt med fylle-sms. Och nattens var faktiskt extra roligt, för det är så mycket VI över det. Själv hängde jag med Sabine... Jag hade tänkt ha en egokväll, med vid nio tassade jag över gatan för lite girltalk och fniss. Vi låg och åhhh-ade oss över romantiken i en egentligen icke-romantisk film. Vad har det tagit åt oss?