annoula

Jag blir förbannad. Och jävligt less... Jag blir grymt imponerad av driftiga personer som jobbar hårt, jag strävar själv efter att bli sådan. Jag vet vad jag vill. Jag har en vecka kvar innan jag byter jobb. Tack och lov. Jag behöver mer stimulans än såhär. Faktum är att jag håller på att bli galen. Inga klara direktiv, inga utmaningar och inget eget ansvar. Inte riktigt min grej. Och nu har jag gett upp, jag är inte trevligt mot "hon den dära" som inte tycker om mig längre. Jag säger till fåntrattarna som inte själva orkar göra sitt jobb. Ska det vara så himla svårt att göra skitsaker? Argghhhh... Galenpannor! Men de jag tycker om tycker jag ju en massa om. Dagens bästa kommentar från en (omtyckt) kollega: "Jag känner mig som en Pudel instängd i en bil"... Jao, det är varmt på jobbet idag! Nej, fram för bättre förebilder. Jag började nästan gråta av lycka idag när jag träffade på en av mina favoritmentorer från Multuem idag. Jodå, jag har satt ihop ett litet mentorharem. De inblandade är lyckligt omedvetna.