Väckarklocka ala duns

Det är väl en jäkla tur att katter alltid landar på alla fyra...

Vid 5 i morse började Kivi putta på mig, kliva på mig, slicka på mig och bara vara sådär härligt jobbig som man bara kan vara när jag behöver min skönhetssömn.

Vid 6 vaknade jag till liv och katten insåg på några sekunder att jag var tillräckligt vaken, snabbt rullade den lilla divan över på rygg för att bli klappad... Yeah right... Han försökte i alla fall. För han låg alldeles för nära kanten och ramlade ur sängen med en duns och jag började garva hysteriskt. Knäpp-Kivi såg dock förolämpad ut så jag lyfte tillbaka honom och fortsatte fnissa lite tyst medan vi ägnade oss åt 10 minuters morgonmys.

Efter det snubblade vi som vanligt ut mot köket... Det vill säga jag försökte gå normalt och katten sprang mellan benen på mig och försökte fälla mig. Det lyckades nästan. Och jäklar han kan tigga. Men jag är inte så lättlurad så han fick nöja sig med sin egen mat tillfrukost. Minsann! Okej, en liten, liten bit av annat kanske slank med...

Någon mer som behöver husvakt i Strängäs?

Kommentarer
Postat av: Ellie

Du kan få låna Rut!

2008-06-19 @ 21:39:10
Postat av: Linda

Ha ha de är svåra att stå emot. Här hemma har vi t ex inlett en ny rutin. Varje morgon när jag fixar min ostmacka sitter Signe och Agnes och väntar på varsin liten ostbit. Tänk så snabbt det går att lära katter vissa saker.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback